Nyhetsbrev maj 2014

Klart man ska träna med jobbet!

Företagens inställning till friskvård har gått från att på nåder ge en friskvårdstimme i veckan, till att hela kontor springer halvmaror. Är det ett sätt att hjälpa anställda få ihop livspusslet? Ett sätt att minska sjukfrånvaron? Eller ytterligare en del i Employer branding-arbetet? Läs vad forskarna och företagen säger!

Appar som uppmuntrar till träningstävlingar. Företag som ger mer ledigt för anställda som tränar på fritiden. Hela kontor som springer halvmaror. Det är ingen tvekan om att det de senaste tio åren har blivit allt viktigare för företagen att ha en aktiv personal. Frågan är bara varför?
– Man skulle kanske önska att företagen var filantropiskt lagda och bara ville ge sina anställda större chans att må bra och få ihop livspusslet. Men troligen är den största anledningen att cheferna vill minska personalomsättningen och sjukfrånvaron.
Det säger Mats Olsson som är framtidsstrateg inom hälso- och sjukvårdsområdet på Kairos Future. 2009 gjorde han en studie om hälsofrämjande på arbetsplatsen och har sedan dess följt både hur samhället utvecklats och människors beteende förändrats.
– Dels har vi en hälsotrend i samhället, dels har vi ett välfärdssystem som bygger på mer eget ansvar för den enskilde individen. Nu har många företag märkt att stress och osunda livsvanor påverkar hur mycket de anställda jobbar och presterar. Därför har det dykt upp en mängd olika sätt att stötta personalens hälsa.

"Det allra bästa är om de entusiastiska cheferna kan skapa en företagskultur där rörelse och hälsotänkande är en naturlig del."

En ny studie som Mats Olsson genomfört, visar att det vanligaste sättet att göra det är stegräknartävlingar och olika typer av träningsappar. Svaren i enkätundersökningarna visar att den här typen av tävlingar ofta engagerar personalen och får dem på fötter – men också att många inte orkar fortsätta när tävlingen är över.
– Företagen är på rätt väg, men jag hoppas att nästa steg är att tänka större och långsiktigare. Det allra bästa är om de entusiastiska cheferna kan skapa en företagskultur där rörelse och hälsotänkande är en naturlig del.
Och då behöver man fundera på vad hälsa egentligen är. För några kan det vara att träna till Stockholm Maraton. För någon annan att kunna sova bättre eller lära sig något sätt att minska stressen i livet. För de allra flesta svenskar handlar det också om att röra sig mer i vardagen. Vi har blivit ett stillasittande folk, så stillasittande att ett par joggingrundor i veckan inte gör så stor skillnad.
– Menar man allvar med sin hälsokultur så bokar man promenadmöten, köper in kontorsmöbler som gör att personalen kan jobba stående, och bokar konferensanläggningar där anställda får och kan röra på sig regelbundet under dagen. 
Vad tjänar företagen på det här?
– De får lägre sjukfrånvaro och många företag har hittat ett mervärde i det här. Genom att kommunicera att det är ett aktivt företag blir det en del av företagens Employer branding-arbete. De får lättare att rekrytera människor som tycker att hälsan är viktig. Det är intressant, för på ett sätt väljer man ju också då vilken typ av människor man vill anställa.
Är det en bra trend?
– Ur sjukvårdens perspektiv är det bra. Där har man vetat länge att fler måste ta eget ansvar för hälsan, för vården är inte intresserad av att ta hand om alla människor som inte sköter sig. Och för vissa människor kan företagens aktiviteter vara ett bra stöd att komma igång. Men det finns också de som tycker att det leder till ännu mer press och hälsoångest. Upp och ner går det i allas liv och lösningen är inte alltid att sticka ut och jogga. Därför är det viktigt att företagens hälsotänk inte bara fokuserar på träning, utan täcker in hela människan, säger Mats Olsson.

Så bygger du en bestående hälsokultur på företaget!

  • Våga vara långsiktig.
  • Som ledare – ta ett samtal med dig själv om vad som är hälsa och hur man skapar det. Hur kan du nå olika typer av anställda med rätt typ av hälsosatsning för dem?
  • Analysera: Vad innebär en hälso-kultur i det dagliga jobbet och hur tar vi med oss det när vi åker på konferens? Det handlar exempelvis om vilka kontorsmöbler vi väljer, hur vi håller möten och vilka konferenslokaler vi bokar.

Ina Lindström, HR-chef på Adecco:

Hälsa är så mycket!

Vad har ni för hälsotänk hos er?
Vi vill att alla ska må bra och trivas och tycka att det känns bra att komma till jobbet. Sedan är det ju olika vad våra medarbetare behöver för att känna så. Någon kanske behöver träna mer, andra behöver sova eller äta bättre, och alla – det är vi övertygade om – behöver en bra balans mellan jobb och fritid.
Hur jobbar ni med det rent konkret?
Vi har använt oss mycket av appar som inriktat sig på olika områden. Vår träningsapp, där våra anställda kan tävla med varandra enskilt eller kontor mot kontor, var den första. Där kan man registrera en mängd olika typer av fysisk aktivitet. Sedan hade vi Berömappen och Gemenskaparen som uppmuntrade till bättre trivsel. Vi är många som mår bättre av att få en klapp på axeln ibland, eller mötas av leenden när vi kommer till jobbet. Allt har börjat som kampanjer, men de lever kvar på företaget efteråt också.
Vad vinner ni på att de anställda tränar?
När vi började satsa på träning för våra anställda, halverade vi sjukfrånvaron. Sedan dess har den stannat på samma nivå. Och stoltheten över att jobba hos oss blir bara större, det visade den senaste Great Place to Work-undersökningen. Många uppger de hälsosatsningar vi gjort som anledningen till det.
Är det ert ansvar att era anställda mår bra?
Om vi har en medarbetare som mår dåligt, är det vår skyldighet att hjälpa till att hitta vägar för att hon ska må bättre. Vi kan stötta och göra det enklare och uppmuntra, men sedan måste varje anställd själv få välja hur hon eller han vill göra. Allt måste ske utifrån medarbetarens egna förutsättningar.


Anna Ivarsson, personalchef på Moelven Eurowand:

Träna på fritiden
– tjäna in lediga dagar!

Berätta, hur funkar er träningslösning?
Vi uppmuntrar våra anställda att träna på fritiden. Om de tränar minst 45 minuter för de in det i en träningsdagbok som visas upp regelbundet för den närmsta chefen. Var femte tränad timme omvandlas till ledig tid. Som mest kan varje anställd ta ut 40 timmar om året.
Varför har ni valt att göra så?
Det var vår ledningsgrupp som insåg för tio år sedan att människor motiveras av olika faktorer när de ska träna. Vi ville göra det så enkelt som möjligt för alla anställda att börja röra sig mer, därför sänkte vi ribban för vad som är träning. Vi ersätter träningskort med 50 procent av priset upp till 2500 kr per år, men många olika sporter är tillåtna. Att få någon att gå ut på längre promenader med hunden kan för en del vara mer realistiskt och ge bättre resultat än ett träningskort på ett gym.
Hur mycket utnyttjas den?
60-70 % av våra anställda deltar. I snitt resulterar det i 2 extra lediga dagar per år och anställd.
Vad vinner ni på den?
Vi mätte inte innan, men vi har haft en konstant låg sjukfrånvaro. Vi har också märkt vid rekryteringar att vårt upplägg är något som lockar nya förmågor.
Är det ert ansvar att era anställda mår bra?
Jag tänker att ansvaret är 50/50. Individen har ett ansvar att ta hand om sig, och vi som arbetsgivare kan se till att förutsättningarna finns.


Cheferna vill ha hälsosamma medarbetare

400 arbetsgivare intervjuades om hur de arbetar med medarbetarnas hälsa. Så här svarade de:

  • 1 av 5 arbetsgivare upplever sjukfrånvaro som ett problem.
  • 6 av 10 organisationer har ökat sina möjligheter till friskvård för medarbetarna de senaste fem åren. Bland dem uppger en dryg tredjedel att det har minskat sjukfrånvaron.
  • Det finns ett starkt stöd för uppfattningen att friska och hälsosamma medarbetare är bra för varumärket.
  • 1 av 3 organisationer ställer krav på god hälsa för anställning. Sådana krav är vanligast inom börsbolagen.

Källa: Hälsobarometerns 2012 Pwc/Riksidrottsförbundet


Hälsans väg: från samhällsinsatser till eget ansvar

1830-talet
Det stora hotet mot folkhälsan var spriten. Detta år startades nykterhetsrörelsen som betydde oerhört mycket för svenskarnas hälsa, livslängd och levnadsstandard.

1930-40-talet
Idealet var en sund medborgare, och folkhälsa stod högt på agendan. Idrottsföreningar med folkhälsa som mål växer fram och hygien som hälsofråga lyfts genom Lubbe Nordströms berömda radioserie och bok om Lort-sverige.

1950-60
Det socialdemokratiska folkhemmet byggdes upp och staten skulle hjälpa medborgarna att må bättre. Man satsade på mödravård, trafiksäkerhet, arbetsmiljö och högre levnadsstandard. Folkhälsan förbättrades och medellivslängden förlängdes.

1970-80
Informationskampanjernas årtionden, Spola kröken och Socialstyrelsens kampanj om 6-8 brödskivor om dagen hör till de mest kända. Mål: Folkbildning.

1990
Staten hamnar i ekonomisk kris och folkhälsan försämras. Våra tänder blir sämre när vi får betala tandläkaren själva. Ord som valfrihet och konkurrens inom vården börjar flytta över ansvaret för hälsan från staten till individerna.

2000-2010
Mer tv och datorer gör att livsstilsrelaterade sjukdomar ökar. Fokus flyttar till förebyggande friskvård. Gymkedjor, träningsprodukter, livsmedel och kosttillskott hjälper till att kommersialisera vår hälsa. Forskningen hoppar på och vi individer dränks i en mängd budskap som ofta motsäger varandra. Begreppet friskvårdsångest myntas.

Källa: Tidningen Kupé 10/2013

3 av 20 svenskar tränar tillräckligt mycket för att inte bli sjuka


Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

 
 

  • Adecco Sweden AB • Kungsgatan 60 • Box 121 27 • 102 24 Stockholm • Tel. växel 08-598 980 00 © 2012 Adecco. All Rights Reserved
  • Sitemap